Livet är ett äventyr

Till mitt tidigare inlägg bör jag tillägga ett par saker.

Jag älskar min pojkvän! Jag förstår fullt ut all svartsjuka och misstänksamhet, jag är ju precis likadan! Och det den där kvällen tar jag helt och hållet på mitt eget samvete. Jag fick lite ifrågasättningar förut. Älskling, jag förstår om du blir förvirrad, jag är jävligt ojämn i mitt beteende. Och snälla säg inte emot nu, för jag är sån! Ena dagen kan jag vara värsta ragatan mot alla jag känner, men ni ska inte tro att jag gör det utan att blinka. Jag går hem från skolan och åmar mig över allt skit jag har sagt, grubblar över om jag kanske är för mycket eller om jag kunde gjort bättre i någon situation. Men det är jag, och jag kan leva med det. Angående i fredags nudå, det är egentligen ingen stor grej. Det är bara jag som jämt ska blåsa upp hela situationen. Den dagen då något verkligt elände händer kan jag börja ösa ur mig det som faktiskt betyder något, men istället hakar jag upp mig på småsaker som stället bara förstör för mig själv. Klart som fan att han blev orolig, om jag först ringer varje timma för att berätta att allt är okej, och sen struntar i att ringa på 2 och en halv... om dessutom klockan börjar närma sig 4-5 på morgonen...Åh vad tänkte jag på? Men det är ju så, när man väl har glömt bort tiden själv en gång, då tycker man att det minsann inte är någon fara för man vet ju själv vad man har haft för sig, att det finns en logisk förklaring osv. Men hur ska personen (mamman, pojkvännen osv) kunna veta att allt är bra när man inte svarar? Sen resonerar jag såhär, om jag istället hade ringt varannan timma från början, då hade det varit mindre allvarligt om jag inte ringer på 2,5 timma. Förstår ni?

   Så, slutsats: Jag kunde ha respekterat min pojkvän bättre i fredags, förlåt älskling. Du är det bästa jag har!

Och, nu såhär på senare dagar har jag blivit allt sämre på att visa uppskattning för min pojkvän. Nu när han egentligen borde få största medaljen så går kurvan avuppskattning allt brantare nedåt. Och som jag VET att du har kämpat Micke, du är verkligen stark! Du har verkligen utvecklats det senaste halvåret. Sedan vi lärde känna varandra har du nog aldrig varit så stabil som du är nu, och jag kan inte uttrycka mig i ord för hur lycklig jag är för din skull!
   Jag har alltid älskat dig, jag vill att du ska veta det, och jag älskar dig fortfarande! Lika mycket som alltid om inte MER! Jag hoppas på en mysig (och väääldigt nykter) jul och nyår med dig! :) Vi kanske kan fira en liten tvåårsdag i alla fall? Trots några obetydliga uppehåll<3 Jag är så stolt över dig, hjärtat!

   Nu är alltid verkligen bra. Alla börjar bli stabilare och i och med det kan jag slappna av. Är sjuk som en liten kotte men ska lägga mig med en kopp grönt te och fotbad. Väntar på att Mikey ska slå mig en liten signal. Idag kommer Amanda också :D hihi Det blir bullar och julmust, sen ska vi bränna lite skivor till till hennes artonårsdag! Då blir man ensam minderårig.... hm :P jaja... Vi ses!

Bara för att vi är så söta :))

Jag skulle nog vilja beskriva mig som ett offer. Det är jag nog inte ensam om. Men jag vill inte låta mitt förflutna hindra mig från att leva idag. På samma sätt vill jag inte låta någon annan kontrollera mitt liv med hjälp av en massa påhittad moral som faktiskt låter vettig i mina öron. Ni fattar ingenting, eller hur? Jag ska förklara.

Jag har alkoholism och missbruk, deprisioner och svek på så pass nära håll omkring mig 24 timmar om dygnet, varje dag. Då kan det tyckas (för det är precis vad det görs, det tycks en massa) att jag om någon borde ta avstånd från alkohol, droger och allt som hör detta till. Jag kan med handen på hjärtat säga att inget av det tilltalar mig idag, särskilt inte droger, men den kvällen då jag är på humör för att ta en öl, umgås med mina vänner, så vill jag kunna göra det! Men ingen verkar kunna se mig som en individ med egen vilja eller som den försiktiga person jag faktiskt är när det gäller alkohol. Jag får bara höra att alkohol förstör, jag har anlag för att bli alkoholist och att alkohol gör att man är otrogen osv. -Ja! Alkohol förstör! I ERA händer!
   Jag vill inte på något vis rättfärdiga mitt drickande (nu låter det som om jag jämt dricker, men det handlar om typ en fylla per år + kanske 5-6 andra tillfällen då jag i vanlig ordning går hem och lägger mig vid 23-00 snåret efter 1-2 öl.) men jag säger bara att alla behöver inte haja till så förbannat när jag väl känner för en öl. Jag har inget sug, precis som när jag känner för typ korv i bröd eller en knäckemacka med ost kan jag känna för något alkoholhaltit att dricka.
   En sak har jag fått jävligt klart för mig. Alkohol är ett gift. Detta betyder att evolutionen har gjort att vi människor känner en stark avsmak när vi får detta på våra smaklökar eller när vi känner lukten. Men alkohol är också ett bedövningsmedel som gör att vi känner oss lugna. Det var precis vad jag behövde igår. Då, eftersom jag inte har några problem med sprit, eftersom att jag kände mig någorlunda självsäker med tanken på att dricka en öl eller två, tog jag mig friheten. Att tilläggas bör att jag var glad innan, jag kände mig bra, vilket är en förutsättning för att man ska kunna dricka. Det sämsta man kan göra är att börja hinka alkohol när man mår dåligt. Hur som helst fick jag betala för allt detta.

   När jag dansade låg min telefon i min väska. Jag ringde varje timma och pratade med micke, men när vi dansade hade jag så kul att jag helt enkelt glömde bort. När jag väl kom på det var det en dryg halvtimma försent. Då hade alla hat-sms redan börjat droppa in. Jag var då otrogen, en dålig flickvän, dumpad mm. mm. Jag och Håkan diskuterade detta då hans tjej trodde samma sak. Jag kan så jääävla väl förstå situationen för dem också, men någon jävla måtta får det vara! Jag har inte tid att bli dumpad två dagar innan kemiprov. Jag har fan inte ork att bli dumpad innan julafton och det lov jag så länge väntat efter. Men när är ett bra tillfälle kan man kanske undra.. men letar man efter tillfällen att dumpa någon, då är det riktigt illa!

Så till alla er som fortfarande har eran pojkvän/flickvän kvar, var rädda om dem! En klassfest kan räcka för att spräcka er framtid tillsammans. Ha en fortsatt trevlig lucia!

Jag älskar dig, Michael! <3

Som straff för att jag har så gott som skitit i skolan i ett halvår får jag plugga ihjäl mig till alla slutprov och examensarbeten nu istället. Under två veckors tid har jag slutprov i både matte D och Kemi B. Måste säga att det känns sådär.
   Jag gjorde en planering i måndags som jag lyckats följa någorlunda. Har skrivit ett arbete på 7 sidor om PCR, ett etologiarbete på ca tre sidor om människans revirbeteenden + att jag har dansat, varit i skolan, styrt med elevrådets julpyntning och även lyckats hålla någorlunda god kontakt med min pojkvän. Idag har jag bara sovit, julpyntat och laddat upp inför helgen. Imorgon tar jag sovmorgon, ställer klockan på 9, går upp och gör 20 uppg matte. Sen blir de frukost & ytterligare 20 uppg matte. Någon gång under dagen ska jag även palla att göra en ny uppsättning uppgifter om 20. I min planering ingår också att plugga på två kapitel kemi. Fan vilken underbar helg jag ska ha!

Ikväll har MIchael somnat tidigt. Han skrev något i stil med "Jag somnade" på msn. Sedan svarade han varken i hemtelen, på msn, eller i någon av mobilerna. Det är bra att han äntligen kunde somna! :)

Huvudet är ganska tomt för övrigt. Mycket händer just nu. Jag borde föra någon slags privat dagbok så att jag kan öppna den när jag blir äldre och skriva en självbiografi. Det skulle nog fan bli en storsäljare. Är jag paranoid, eller har jag ett jävligt speciellt liv? Jag kan då inte komma på någon som har haft sådana livsprövningar som jag. Jag tycker verkligen att bibelns ord är vettiga imellanåt. När man utsätts för prövningar ska man hålla sina känslor tillbaka, annars vettefan hur det skulle gå..

Huset är sålt. Nu letar vi efter ny lya, någon mindre villa. Det ekar fan här i våra 7 rok. Har någon något förslag så hör av er!

Nu blir det sängen, faaan va skönt!
Och för er som behöver en bild om PCR-metoden är det fritt fram att ta för sig. Inskannad från någon amerikansk kemibok som jag inte minns namnet på. Gjorde en massa förändringar och översättningar i paint. Tog mig ca 40 min. Jag hatar paint. Nattinatt