Livet är ett äventyr

Jag skulle nog vilja beskriva mig som ett offer. Det är jag nog inte ensam om. Men jag vill inte låta mitt förflutna hindra mig från att leva idag. På samma sätt vill jag inte låta någon annan kontrollera mitt liv med hjälp av en massa påhittad moral som faktiskt låter vettig i mina öron. Ni fattar ingenting, eller hur? Jag ska förklara.

Jag har alkoholism och missbruk, deprisioner och svek på så pass nära håll omkring mig 24 timmar om dygnet, varje dag. Då kan det tyckas (för det är precis vad det görs, det tycks en massa) att jag om någon borde ta avstånd från alkohol, droger och allt som hör detta till. Jag kan med handen på hjärtat säga att inget av det tilltalar mig idag, särskilt inte droger, men den kvällen då jag är på humör för att ta en öl, umgås med mina vänner, så vill jag kunna göra det! Men ingen verkar kunna se mig som en individ med egen vilja eller som den försiktiga person jag faktiskt är när det gäller alkohol. Jag får bara höra att alkohol förstör, jag har anlag för att bli alkoholist och att alkohol gör att man är otrogen osv. -Ja! Alkohol förstör! I ERA händer!
   Jag vill inte på något vis rättfärdiga mitt drickande (nu låter det som om jag jämt dricker, men det handlar om typ en fylla per år + kanske 5-6 andra tillfällen då jag i vanlig ordning går hem och lägger mig vid 23-00 snåret efter 1-2 öl.) men jag säger bara att alla behöver inte haja till så förbannat när jag väl känner för en öl. Jag har inget sug, precis som när jag känner för typ korv i bröd eller en knäckemacka med ost kan jag känna för något alkoholhaltit att dricka.
   En sak har jag fått jävligt klart för mig. Alkohol är ett gift. Detta betyder att evolutionen har gjort att vi människor känner en stark avsmak när vi får detta på våra smaklökar eller när vi känner lukten. Men alkohol är också ett bedövningsmedel som gör att vi känner oss lugna. Det var precis vad jag behövde igår. Då, eftersom jag inte har några problem med sprit, eftersom att jag kände mig någorlunda självsäker med tanken på att dricka en öl eller två, tog jag mig friheten. Att tilläggas bör att jag var glad innan, jag kände mig bra, vilket är en förutsättning för att man ska kunna dricka. Det sämsta man kan göra är att börja hinka alkohol när man mår dåligt. Hur som helst fick jag betala för allt detta.

   När jag dansade låg min telefon i min väska. Jag ringde varje timma och pratade med micke, men när vi dansade hade jag så kul att jag helt enkelt glömde bort. När jag väl kom på det var det en dryg halvtimma försent. Då hade alla hat-sms redan börjat droppa in. Jag var då otrogen, en dålig flickvän, dumpad mm. mm. Jag och Håkan diskuterade detta då hans tjej trodde samma sak. Jag kan så jääävla väl förstå situationen för dem också, men någon jävla måtta får det vara! Jag har inte tid att bli dumpad två dagar innan kemiprov. Jag har fan inte ork att bli dumpad innan julafton och det lov jag så länge väntat efter. Men när är ett bra tillfälle kan man kanske undra.. men letar man efter tillfällen att dumpa någon, då är det riktigt illa!

Så till alla er som fortfarande har eran pojkvän/flickvän kvar, var rädda om dem! En klassfest kan räcka för att spräcka er framtid tillsammans. Ha en fortsatt trevlig lucia!

Jag älskar dig, Michael! <3