Att älska något som man hatar
Har ni tänkt på en sak?
Det som man har som störst passion efter, det som man verkligen verkligen vill ha och älskar, väldigt ofta för något dåligt mer sig. Det låter jäävligt pessimistiskt, men jag har tre bra exempel:
1: Choklad - Det gör mig så gott dom små stunderna som jag stoppar den i munnen, men efteråt känns det jobbigt. Ångest för att jag har proppat i mig, illamående och det känns inte alls bra.
2: Pengar. Pengar är ju vääldigt bra att ha, men det är lätt att få blodad tand. Jag har pratat om detta men alla jag känner i princip. Men när man var liten och fick sin lilla veckopeng, så spenderade jag pengarna efter hur mycket jag hade. Hade jag hundra kronor så köpte jag något för hundra kronor och kände att jag lyxade till det. Men ju mer pengar jag kom över genom extrajobb och annat, desto mer pengar krävdes det för att tillfredsställa det lilla lyxbehovet man får efter en hård vecka med t.ex. träning eller skola. Man vill UNNA sig. Och trots att jag har tillgång till BETYDLIGT mycket mer pengar än jag hade för 5 år sedan, är jag varken lyckligare eller har mer pengar över. Det som rullar in, det rullar ut. Alltså, jag älskar pengar när dom sitter på kontot, men jag hatar dom när dom är spenderade.
Det tredje behöver jag inte ta upp. Men på håll kan jag sakna, älska och från djupet av mitt hjärta längta efter. Dom små stunderna det känns bra, så är det så in i helvete bra. Men frågan är om det är värt all ångest i övrigt....
Fick just lust att traska bort till kiosken med Micke och spendera någon tjuga på en chokladkaka.
tjarrååå
Det som man har som störst passion efter, det som man verkligen verkligen vill ha och älskar, väldigt ofta för något dåligt mer sig. Det låter jäävligt pessimistiskt, men jag har tre bra exempel:
1: Choklad - Det gör mig så gott dom små stunderna som jag stoppar den i munnen, men efteråt känns det jobbigt. Ångest för att jag har proppat i mig, illamående och det känns inte alls bra.
2: Pengar. Pengar är ju vääldigt bra att ha, men det är lätt att få blodad tand. Jag har pratat om detta men alla jag känner i princip. Men när man var liten och fick sin lilla veckopeng, så spenderade jag pengarna efter hur mycket jag hade. Hade jag hundra kronor så köpte jag något för hundra kronor och kände att jag lyxade till det. Men ju mer pengar jag kom över genom extrajobb och annat, desto mer pengar krävdes det för att tillfredsställa det lilla lyxbehovet man får efter en hård vecka med t.ex. träning eller skola. Man vill UNNA sig. Och trots att jag har tillgång till BETYDLIGT mycket mer pengar än jag hade för 5 år sedan, är jag varken lyckligare eller har mer pengar över. Det som rullar in, det rullar ut. Alltså, jag älskar pengar när dom sitter på kontot, men jag hatar dom när dom är spenderade.
Det tredje behöver jag inte ta upp. Men på håll kan jag sakna, älska och från djupet av mitt hjärta längta efter. Dom små stunderna det känns bra, så är det så in i helvete bra. Men frågan är om det är värt all ångest i övrigt....
Fick just lust att traska bort till kiosken med Micke och spendera någon tjuga på en chokladkaka.
tjarrååå
Kommentarer
Trackback
