Sommarnatt
Klockan är snart tre på natten och solen började gå upp för länge sen. Sitter och lyssnar på ingenting, lite fåglar.. datornljud, E18.... Det är nästan magiskt fint ute. Jag känner absolut ingenting.
Varje gång jag får reda på det, ett svek eller en lögn, varje gång känner jag samma tomhet. Och jag lägger upp någon slags tankegång till försvar som aldrig gynnar mig. På något vis verkar jag alltid tänka det värsta och mest ologiska på nätterna, varför är det så? Det var säkert ingenting, jag inbillar mig, Eller så var det, det? Jag har ju trots allt oddsen emot mig vad gäller förhållanden.. vi har pratat om det så himla många gånger nu. Och du har alltid haft några slags rättigheter jag aldrig kommer komma i närheten av. Jag har accepterat så himla mycket, och jag kommer säkert att göra det igen.... men det tar tid att bygga upp ett förtroende, i ditt fall kan det ta månader, år.... men jag vill så gärna tro att det ska bli bra, att båda ska känna och tycka samma som vi gjorde i början. Kommer du någonsin att bli den personen igen? Kommer jag det? Och ni undrar förstås vad jag pratar om? -Kärlek.
Gonatt :)
Varje gång jag får reda på det, ett svek eller en lögn, varje gång känner jag samma tomhet. Och jag lägger upp någon slags tankegång till försvar som aldrig gynnar mig. På något vis verkar jag alltid tänka det värsta och mest ologiska på nätterna, varför är det så? Det var säkert ingenting, jag inbillar mig, Eller så var det, det? Jag har ju trots allt oddsen emot mig vad gäller förhållanden.. vi har pratat om det så himla många gånger nu. Och du har alltid haft några slags rättigheter jag aldrig kommer komma i närheten av. Jag har accepterat så himla mycket, och jag kommer säkert att göra det igen.... men det tar tid att bygga upp ett förtroende, i ditt fall kan det ta månader, år.... men jag vill så gärna tro att det ska bli bra, att båda ska känna och tycka samma som vi gjorde i början. Kommer du någonsin att bli den personen igen? Kommer jag det? Och ni undrar förstås vad jag pratar om? -Kärlek.
Gonatt :)
Kommentarer
Postat av: Sanjuus
Jag kan inte låta bli att tänka på våra svensk-lektioner när jag läser det här. Jag vet inte om det är Bo-lennarts seghet och negativitet som fått dig pessimistiskt mot dig själv och att du inte riktigt vågat framföra dina texter, men när jag läser det här förstår jag inte varför du tvekar. Texten har ett bra flyt och är allmänt intressant, kanske för att läsarna/åhörarna kan känna igen sig och förmodligen håller mer. Dessutom är du så öppen i texten, genuin liksom.
Okej, nu blev det en analys, jag erkänner att jag är naturskadad.
Trackback
