Livet är ett äventyr

I veckan ringde Michael till mig och frågade med sin lenaste röst om han inte kunde få komma in och besöka mig i Göteborg, "ta en fika", som han uttryckte sig. Efter att han fått ett svar som nog mer än vanligt visar hur gärna jag ville träffa honom gled han över på ett tåg framåt fem på eftermiddagen. Jag och Rebecca hade haft en lagomt jobbigt dag, huvudvärk och hemlängtan, såg fram emot var sin eftermiddag, jag med Michael och hon med Matilda. Eftermiddagen började med att Micke skämde bort mig med ett par mystofflor från Monkey. Jag blir liksom extra glad när jag får sådant som jag själv aldrig skulle unna mig. (Springer ner och hämtar dom nu när jag kom och tänka på dom:) ) Tack, hjärtat!
   Som jag kanske tidigare berättade så hade vi försökt hitta en mysig restaurang veckan innan men lyckades aldrig bestämma oss innan hungern blev så påtaglig att vi slog oss ner på McDonalds. Men denna vecka var det Micke som envisades med att strosa längs avenyn efter något mysigt som passade oss båda. Jag tjatade lite smått om att jag redan hade sett ut en lite diskret och extremt mysig vid saluhallarna men han var tydligen väldigt sugen på en dyr restaurang så jag hängde med bort till avenyn. Vi småpratade lite och skämtade lite om alla snobbiga ställen som fanns innan han ställde sig utanför Hard Rock Café och vände sig om och smålog lite. Sen öppnade han dörren men jag tvekade lite och sa att man förmodligen behövde boka bord innan. "Det har jag redan gjort." sa han och släppte in mig. Behöver jag säga vad jag kände? <3