Livet är ett äventyr

Klockan är snart tre på natten och solen började gå upp för länge sen. Sitter och lyssnar på ingenting, lite fåglar.. datornljud, E18.... Det är nästan magiskt fint ute. Jag känner absolut ingenting.
   Varje gång jag får reda på det, ett svek eller en lögn, varje gång känner jag samma tomhet. Och jag lägger upp någon slags tankegång till försvar som aldrig gynnar mig. På något vis verkar jag alltid tänka det värsta och mest ologiska på nätterna, varför är det så? Det var säkert ingenting, jag inbillar mig, Eller så var det, det? Jag har ju trots allt oddsen emot mig vad gäller förhållanden.. vi har pratat om det så himla många gånger nu. Och du har alltid haft några slags rättigheter jag aldrig kommer komma i närheten av. Jag har accepterat så himla mycket, och jag kommer säkert att göra det igen.... men det tar tid att bygga upp ett förtroende, i ditt fall kan det ta månader, år.... men jag vill så gärna tro att det ska bli bra, att båda ska känna och tycka samma som vi gjorde i början. Kommer du någonsin att bli den personen igen? Kommer jag det? Och ni undrar förstås vad jag pratar om? -Kärlek.

Gonatt :)

Och jag vaknade för en halvtimma sedan? Det är sjukt konstigt med tanke på hur länge jag har sovit nu.... så tänkte vakna till och åka till stan och träffa annapanna över en latte eller nåt men hon orkade inte.. då insåg ja att jag inte heller orkade så det blir käk och promenad hemma istället :)
   Jag kom på en sak som egentligen är ganska självklar.. men visst har man mer eller mindre intressanta personer omkring sig, som man med rutin kollar upp på fb eller bilddagboken? Jag menar, inte så att man är intresserade av själva personen men det finns vissa som man vet lägger upp intressantare bilder eller bloggar som man kollar först, för att sedan sitta handfallen och bara klicka sig fram på en massa ointressanta sidor? Och tänk vad mycket tidspill man har gjort genom åren på det här sättet. Men å andra sidan, det är avkoppling.... särskilt sådana här dagar då huvudet känns som en tegelsten helt utan anledning.
   Och igår tog Hanna studenten.. måste säga att man blev lite avis men å andra sidan.. det är nu livet börjar!! Göteborg blir uppskjutet då Erik schemalade mig hela helgen med långa hääärliga pass. Nåja, bra med pengar i alla fall.
   Nu blir det lasange och ett stort glas med iskallt vatten och lite morötter! (Åt daimglass till frukost, nån måtta får det va :D )

Hej hej!

alltså.. alla dom här stora studerna i mitt liv.. födelsedagar, bröllop, dop, flyttar, balen, studenten? De får alltid minst eller ingen plats alls här i min lilla blogg. Det är bara vardagens tjafs som jag ältar de få gångerna jag faktiskt orkar skriva något.. men studenten var, trots en hel del missöden, en av de absolut största händelserna i mitt liv, så här följer en kort sammanfattning!

Började dagen klockan sex på morgonen.. va tvungen att städa köket o toaletterna eftersom en viss person som hade lovat att göra detta var för full för att palla kvällen innan, men var färdigstädad, färdigduschad och färdigäten vid 8 tiden så piffade upp mig lite och blev hämtad av Becca o hennes far. Med champangen och jordgubbarna i högsta hugg anlände vi hos Niclas strax efter nio i panik om att va sena.. vi var typ först. :P va såå himla otaggad fram tills Becca satte på SvenneBanan som vi blandade med lite fotografering och alkohol så va vi alla ganska redo o pepp. Drog igenom klassens olika titlar, jag blev klassens knasboll eller nåt sånt vilket jag iofs kan förstå.. däremot var jag inte helt inne på min andra titel som blev klassens sengångare? Tydligen e jag seg vid skåpen men det måste väl också va ända gången jag är seg..? Tycker jag är så hetsig och energisk att de inte riktigt passar.. men SKIT SAMMA :D Sen knalla jag o Becca ner till skolan för att gå på toa.. utförde små ritualer i små hörn som ett minne av den sista dagen, mer än så kan jag inte säga :D Satt utanför och klunkade champagne och tog en massa foton tills nån reporter kom och sa att det minsann va förbjudet att ha alkohol på skolans område.. vi mumla något om att han skulle dra åt helvete, då tjalla han för rektorn. Ärligt, killen var i 40årsålder. Jag skrattade ut honom ^^, Sen drog klassen in stipendier (typ 90% av alla skolans stipendier) till ett värde av dryga 20 papp. Jag är sååå stolt över er :D hihi.. Utspringet blev fjasko men fan va kul det var!! Är för övrigt med i Karlskoga kuriren när jag och Becca lägger av ett asgarv utanför, ser riktigt nice ut! Träffade släkten, åkte vagn och skrek halsen av mig. Sen kom höjdpunkten på hela dagen, skålen inne på statt! Drack nåt sjukt äckligt som Martin bjöd på, nån slags sprit.. minns inte riktigt. Sjöng och dansade.. tappade bort pengar och snackade skit. Sen åkte jag hem med pappa och hängde ut genom takluckan och vinkade till folk i Mercan hela vägen hem! Sen blev det käk och mer alkohol, förfest hos Becca och sen statt. HELT okej dag!

Nääääää nu orkar jag inte mer. nattinatt

Imorrn bitti äre dags för champagnefrulle och heela kitet! Tack vare min kära mor är jag inte särskilt taggad.. jag är så trött på att vare omgiven av idioter.
   Och jag har så svårt att se alkoholism som en sjukdom. Ena dagen kan man bestämma sig för att vara nykter och sedan vara det, och andra kan man supa ner sig totalt och ställa till värsta livet.. eller bara helt enkelt sitta i ett hörn och fnissa och vara allmänt irriterande. Vet ni var det värsta är? Lögnerna och förnekelsen. "Vad har jag gjort för fel?" Den frågan har jag fått ett oräkneligt antal gånger genom åren. Och alla anledningar till försök att rättfärdiga hela skiten. LÄGG AV! Jag har alltid kunnat sätta mig in i andra människors situation och på något sätt förstå trots att jag själv aldrig varit med om det. Okej, jag är inget barn längre.. men jag kan verkligen inte förstå hur en förälder kan supa sig dyngrak gång på gång inför sina barn. Det hade varit en sak om inga problem hade uppstått, men spritfrukost varje dag är fan inte normalt. Det är inte heller normalt att slå sig sönder och samman på fyllan. Hjärtat har stannat på mig hur många gånger som helst när jag hört alla skrik eller brak. Inte särskilt kul är det heller när det blir ombytta roller, barnen blir föräldrar och föräldrarna blir bångstyriga, fulla fjortisar. Det är också en sak att ta hand om sina fulla polare. På något sätt är det mer acceptabelt att se sin jämnåriga kompis supa sig redlös än en vuxen människa. Åh jag hoppas att jag blir en bättre förälder om jag nu någonsin får några barn, stackars jävel.
  Jag är härdad, det är jag verkligen. Men jag orkar inte mer. Ge mig ett tryggt hem med någon som bryr sig på riktigt, gärna snart... en kram hade inte heller suttit fel idag.
 
Såå nu ska jag verkligen försöka hitta någon som kan göra mig på bättre humör, det brukar inte vara så svårt. Slänger med en bild från igår också, kalla mig ers höghet ;)

och jag vet: särskrivning. Men det är rätt på engelska ^^ Sitter här och försöker skriva med framsidan på fingrarna så att inte mitt nagellack ska skadas:P Just nu är det fransk manikyr och smoothie som gäller för fulla muggar mohaha jag känner mig lite lagom fånig! Fick gå upp tidigt o plocka ögonbrynen också.. skulle egentligen gjort allt detta igår men var alldeles för lat.. och det är alltid extra spännande att va ute i sista sekunden, eller hur? ;D och jag har fortfarande ingen aning om hur jag vill se ut i håret ikväll.... men men, det är ju det frisörer är till för. Stackars jävel som måste styra upp mitt hår.. kommer ta år. Och jag tror att jag har tid vid tvåtiden, balen börjar 17? 18? Har tid till typ klockan 16 vilket innebär att ja får hälla i mig champagnen i ett svep innan vi sätter upp oss på vagnen med pollen framför. Ska bli riktigt kul att se hur detta slutar!! Fattas bara att jag inte hittar min balbiljett..... However, nu har mitt tredje lager torkat så måste fortsätta. I bästa fall lägger jag ut några av min proffsfotograf Amandas bilder framöver. Men jag o löften?
Kram för fan ;)

btw, personalen på pressbyrån på resecentrum i örebro ska nog fan ha ett pris eller nåt. Med omsorg ordnade de två paket åt mig och lappade ihop av vad de hade på lager. Även frisörerna på strå't ska ha sig en liten utmärkelse. Svarar lika glatt varje gång man ringer och har alltid effektiv och trevlig service. (som man visserligen betalar dyrt för, men ändå!) Det kan rädda en hel dag att va i kontakt me sådana som er! Tack ska ni ha :D

Ifrån min lilla glugg till fönster ovanför huvet där jag sover kunde solen skina in så pass mycket imorse att jag till och med blev lite bländad. Det påminner mig om bråten, mitt andra hem ;) Drömde såna sjuka mardrömmar inatt om att jag var förföljd. Vet inte var mamma o pappa var men det va natt hela tiden och vi bodde i bråten då. Sen skulle jag ut nån kväll o då kom det nån gubbe/kille efter mig. Inte helt säker på varför men sen började han förfölja mig och skriva konstiga brev, dök upp utanför fönstret mitt i natten o sånt. Jag undrar om jag skulle reagerat som jag gjorde i drömmen, i verkligheten. Jag skrek och grät och fick panik. HELT PLÖTSLIGT fungerade inte 112 numret längre och allt bara krånglade. När jag väl kom fram tog ingen mig på allvar.... vad är detta för tecken? :S
Men trots detta är jag på någorlunda bra humör, men måste skynda mig lite för ska hinna med frukost och en promenad innan jag drar ner till jobbet igen. Känner mig som en liten padda just nu ^^,

Någonting jag har ältat sedan hösten 2007 är just den här tiden. Och då undrar ni varför jag inte började 2006? Det handlar inte om när jag började gymnasiet, utan hösten 2007.. orkar inte ta allt det där igen men ni fattar vad jag menar. Hur som helst så har det slagit mig att jag är det ända av tre barn som ska ta studenten, och det stör mig. Jag är yngst och har två sjukt begåvade bröder som borde ha varit före, men det slumpade sig väl helt enkelt så att jag blev ensam kvar i skolan. Det tar emot att få ha upplevt en så otroligt rolig period, har fyllt arton vilket har underlättat jättemycket.. har varit på cypern och levt livet som man borde.. ska snart ta studenten och gå på bal med två helt spillans nya skräddarsydda klänningar för jag vet inte hur mycket. Körkort är på gång och allt är bara väldigt bra. Och varför får inte de som förtjänar det mest uppleva den här tiden? Åååh vad jag vill ge dig det här, Axel. Fyfan vad jag ångrar att jag var en så sjukt fjantig syster. Jag avundades alltid dig, nu skulle jag kunna göra VAD SOM HELST för att ge dig allt jag äger. Men vafan hjälper det nu när allting redan är försent? Jag är inte en person som ger upp. Jag ser hoppet långt efter att det rent logiskt borde vara borta. Men en död är en död, trots att det inte vill gå in i huvet på mig. Varje gång jag vaknar på "fel sida" inser jag att jag drömt om dig på natten. Det är ett problem som alltid kommer att förfölja mig. Ett olösligt problem. Andas.

Men den positiva sidan av allt är att jag inte känner så mycket längre. Läs igenom allt skit jag har skrivit hittills.... har varit så nere så jag har minnesluckor från den tiden. Men nu är livet tillbaka på nåt sätt.. det ända som över huvud taget tynger mig är framtiden, allt jag vill göra som jag måste ta tag i.. e fortfarande rätt kluven på om jag ska upp eller ner i landet. Karlstad lockar sen Björn och Petra har stadgat sig där. GRATTIS för övrigt :D ni e så söta! Men kör nog på donkan i sommar, dra in så mycket pengar jag bara orkar.. mönstra o sånt. ojoj.. :S haha

Jag saknar Ayia Napa varje daaaaaaag. Lite värme och glädje hade inte suttit fel.

Ojoj vad kommentarer jag fick för det senaste inlägget. Kära nån.. att ni blir så arga det kan jag verkligen inte förstå? Varför har ni rätten till en åsikt men inte jag? Va? Och var är bemötandet? Jag lyssnade, jag bad om ursäkt.. sen fortsatte ältandet från EEEEEERAN sida med chipskvällar o allt va de va.. onda blickar och spydiga kommentarer. Vi fick inte ens förklara oss utan blev grillade utan vettig anledning. Jag uppskattar att ni bryr er och var oroliga för oss, men det va lite fel sätt att uttrycka det på. Ni är inte tråkiga, det tråkiga är ert bemötande JUUUUST NUUU. Så lägg ner era spydiga kommentarer, hoppas på en fredlig student.. läs om det tidigare jag skrev. Jag är BESVIKEN, LEDSEN. Jag hyser inte på några sätt agg eller så... och NOG om detta. usch
kram för fan:P

Den tanken har jag tänkt sååå himla många gånger. Jag har sagt det högt för mig själv och inför andra, men det känns bara som att det betyder raka motsatsen ibland. Men ibland går det bra att skaka av sig känslorna rent fysiskt och gå vidare, men oftast så går det inte alls. Har man fått upp ögonen för något så är det svårt att bli mätt, så är det bara.
   Skolan är slut och napa är över. Lite allmänt tom i skallen somnade jag i måndag/tisdag natten och vaknade inte förrens igår vid 16-tiden på eftermiddagen. Det var ungefär vad jag behövde, nu är jag sugen på en härligt varm&vild kväll på cypern igen. Sitter och drömmer vid sista minuten resorna och lyssnar på partymusik, men det gäller att sluta INNAN det går för långt.. men jag är inte mätt av lycka, jag är inte nöjd.. vill bara ha mer mer mer mer..
   Och klassen var ju sjyst? Joo tack jag märkte inte av nåt vidare tjafs förrens jag upptäckte att jag och becca hade varit ute och festat hårdare än nånsin fyra kvällar i rad. Då var det minsann dags att umgås med klassen. Men vad hjälpte det när ingen gjorde plats eller ens hälsade när vi kom? Ärligt talat, JAG är besviken på ER. Tänk såhär.. jag dunkar en polare i ryggen o säger "Hallåå kom igen, nu festar vi.. va tråkig du är" samtidigt som jag ler och skrattar som jag alltid gör, inget hån, inget ont skratt.. bara ett vänlig uppmuntran med glimten i ögat. Vad gör man då om polaren går hem och gråter pga. detta? Jag fick dåligt samvete till en början, men efter en lång utskällning fick det fan räcka.. inte en min, inte ett ord till bemötande. Bara skäll. Sen har detta fortsatt, dag ut och dag in. Hela klassen hackar sönder på minsta ord hur mycket jag än anstänger mig, hörrni? Jag är glad, okej? Låt mig vara det. Men nog om det jobbiga, resan var underbar.
   Ett stort helhjärtat tack ska min älskade vän Rebecca har för den här sjukt roliga veckan! Vårat tempo passade oss perfekt och jag vill tillbaka nuuuu! Vi kör igen snart vännen....
   Nu blire TV och nåt att dricka.... smoothie? :) bilder kommer senare!
KRAM